Ouppmärksamhet

Att ett par religiösa nötter kan få så mycket uppmärksamhet är helt obegripligt. Samtidigt är det skrämmande att se hur media kan skapa sina egna nyheter. Och ännu mer skrämmande att se hur en icke-fråga helt plötsligt har hamnat högt upp på den amerikanska presidentens agenda och lett till demonstrationer.

Några som däremot förtjänar all uppmärksamhet de kan få är bandet The Grand Spectacular. En så här bra låt får inte gå någon förbi.

Manskören

Internskämts-varning!

Det där är resultatet av alldeles för mycket fritid. Och den där filmen får nog ändå räknas till en av de vettigare saker jag gjort på sista tiden. Men jag tror att det här med att bli hemmaman skulle passa mig, sitta framför datorn dagarna i ända med undantag för hushållssysslor som att laga mat, diska, tvätta och städa. Problemet är bara att det skulle passa mig i kanske två veckor till, sen kommer jag att börja klättra på väggarna…

Musiklöst

Som de flesta vet är Spotify det allra senaste på musiktapeten. Här finns nästan all musik du kan tänkas vilja lyssna på, bara en sökruta bort. Problemet för mig är bara att oftast står den där sökrutan tom, och markören blinkar frenetiskt som en irriterande påminnelse om min bristande förmåga att lägga bandnamn och låttitlar på minnet.

Men nu har jag hittat den perfekta lösningen för mig.

Songbird

Last.fm är en tjänst som slänger ihop en låtlista som baseras på dina preferenser, vilket gör att det fungerar i princip som en radiokanal. Men utan mellansnacket och reklamen samt med en möjlighet att skippa låtar. Jag behöver bara gapa så matas jag med trevlig musik. Men självklart finns det en nackdel. Det kostar pengar. Men efter en stunds övervägande kom jag fram till att det är värt tjugo kronor i månaden för att inte behöva lyfta ett finger i jakt på musik. Musiken från last.fm spelas antingen upp direkt från webbläsaren eller med ett litet program, men jag gillade inte riktigt någon av de lösningarna. Främst för att mediaknapparna på tangentbordet inte fungerade. Men Songbird klarar av att spela upp musiken från last.fm och är kompatibelt med mediaknapparna.

Jackson

Michael Jackson är död och jag står häpen och undrar varför det blev ett sådant rabalder kring en abdikerad popkung. Mig veterligen har inte skapat någon vettig musik på över ett decennium eftersom han har haft fullt upp med att antasta barn, plastikoperera sig och att vara ett fullkomligt UFO.

Fall på egen planka

Männen bakom The Pirate Bay dömdes till fängelse och ett saftigt skadestånd. Och jag tycker det är rätt.

Det går att använda sig av argumentet att det bara är en plattform som gör det möjligt för dess användare att dela med sig av filer. Om nu användarna väljer att göra upphovsrättsskyddat material tillgängligt kan skaparna av plattformen inte hållas ansvariga.

Jag tycker det är skitsnack. Det är klart som fan upphovsmännen bakom The Pirate Bay visste vad de höll på med, och att de blandat ihop begreppen anarki med demokrati är inte mycket till försvar. Deras tanke är fin, att information ska kunna flöda fritt utan censur och inverkan från myndigheter. Om jag vill vara lite larvigt högtravande skulle jag kunna beskriva det som ett demokratiskt internet. Men vad The Pirate Bay gör är att publicera andra människors verk, mot deras vilja, och distribuera dem. Det är respektlöst och inte demokratiskt.

Jag kan förstå och respektera deras nästintill fundamentalistiska ideologi. Men det under förutsättningen att de inte tjänar några pengar på verksamheten, för om de gör det är de inte bara tjuvar som skor sig på andras arbete, då är de även hycklare, vilket i mina ögon är något ännu värre. Jag kan respektera åsikter som bygger på välgrundade motiveringar,men om The Pirate Bay existerar för att personerna bakom tjänar pengar på verksamheten finns det inget att respektera, bara girighet.

Innan ni är helt övertygade om att jag är en representant för antipiratbyrån tänker jag byta inriktning på det här inlägget och kritisera motparten en aning. Innan du läser texten nedan tycker jag du ska se det här klippet från South Park.

Jag anser att medieindustrin har sig själva att skylla för den situation som uppstått. Jag kan förstå att de vill få bort de stora torrentsidorna, för det är trots allt lite av en uppförsbacke att försöka utveckla en skitbra tjänst när de flesta ändå föredrar något som är gratis och ser ut som något katten har släpat in från tidigt nittiotal. Men det är ingen ursäkt för att inte försöka utveckla en sådan tjänst. Istället har de ägnat tid och pengar åt att försöka jaga och kräva skadestånd av sina kunder. Det är så efterblivet att jag inte finner ord för det.

Dessutom går det uppenbarligen att utveckla sådana tjänster, till exempel så har jag i princip inte laddat ner en enda mp3-fil sedan jag börjat använda Spotify, jag har köpt cirka fem spel via Steam och jag har inte laddat ner ett enda avsnitt av South Park sedan South Park Studios lanserades.