I tisdags åt jag den godaste maten jag ätit på ett halvår.

Förrätt: Rostat bröd, salladsblad, kaviar och två räkor. Pimpat med en halv citronskiva och en dillkvist. Huvudrätt: Hängmörad oxfilé och hasselbackspotatis. Tre olika bearneisesåser, en hickorysås och en chutneyaktig variant. Efterrätt: Kladdkaka, chokladpudding, vaniljglass med krossad choklad, en kexpinne med choklad i och en jordgubbe. Vickning: Carpaccio med lagrad parmesanost, grissini, kex och chips.

Inte den mest nyskapande nyårsmiddagen som världen skådat, men varför ändra ett vinnande koncept?

Och angående oxfilén, vi hade inte bara hängmörad oxfilé, utan vi köpte vanlig också. Det är en märkbar skillnad i mörhet, men efter noggrant övervägande lutar det åt att prisskillnaden på tre- till fyrahundra kronor kilot mellan hängmörad oxfilé köpt över disk och svensk färdigförpackad oxfilé inte är motiverad.

Som jag berättade så lagade vi mat i söndagskväll, här kommer videobeviset på det.

Vi gick upp ganska sent på måndagen och åkte in till Linköping och gick på en kulturell vandring i staden. Vilket innebär att vi åt mat på Burger King och besökte systemet. Sen åkte vi hem och såg på Mission Impossible 3. För någon vecka sen gjorde jag en liknelse med Ethan Hunt (huvudkaraktären i MI-serien), och då började jag fundera på om jag sett den tredje filmen. Jag fick för mig att jag gjort det, men kom inte ihåg något från filmen. I ettan flyger en helikopter genom en tunnel och i tvåan åkte de motorcyklar och Ethan sparkar på en pistol i sanden och den flyger en meter rakt upp i luften. Självklart visade det sig att jag sett trean, den var bara inte tillräckligt häftig eller osannolik för att jag skulle minnas något.

På kvällen grillade vi, det blev lite sent så vi missade majbrasan. Ett litet pit-stop hemma hos dentarg och sen gick vi till Herrgården, även känt som “HG”. Tyvärr hade vi ingen kamera med dit. Men jag har en massa stiliga grillbilder. Tisdagen tillbringade vi mest framför datorn, jag med att klippa ihop filmen ovan.

...och sen tog vi tåget på kvällen. Kom hem efter ha upplevt en nära döden upplevelse inne i KTH´s lokaler. När jag väntade på tåget (som i roslagsbanan) använde jag mitt flashiga kth-kort för att komma in i lokalerna på kvällen. Allting var becksvart och jag trodde inte det skulle vara en människa där. Men helt plöstligt dök det upp någon i mörkret. Jag var fullt beredd på att han skulle plocka fram en machete eller liknande. Som tur var gjorde han det inte.

Och idag var jag en stund i skolan och försökte lära mig det här med flödesintegraler innan jag åkte till min läkarundersökning. Som jag trodde var en “allmän” undersökning, men det var tydligen en “ögon”. Vilket jag inte förstod förrän det var för sent. Men dom var trevliga, men det sved ändå lite att jag i princip kastade 500 kronor i sjön och dessutom fick jag någon slags ögondropp som gjorde att knappt kunde se eftersom ljuset blev så starkt. Dessutom hade någon sprängt lite extra duktigt vid Hägernäs och en massa stenblock hade hamnat på vägen så det tog ungefär en timma och trettio minuter att ta sig dit. Vilket i vanliga fall kanske tar tjugofem minuter. Det i kombination med att de där ögondropparna gjorde att jag inte kunde fokusera på nära avstånd, till exempel texten i min bok, gjorde det till en väldigt lång resa.

Idag lyckades jag sova till tolv. Jag måste ha sovit mellan 9-12 timmar. Jag tycker om att sova. Det är inte så bra kombinerat med en helt värdelös självdisciplin. Eller, den är inte helt värdelös. Bara när jag inte måste gå upp. Problemet med högskolan är att jag aldrig måste gå dit. Veckans målsättning att gå på hälften av alla föreläsningar bör jag klara. Det är bara morgonföreläsningarna i matematik jag missar. Eller om man så vill, bortrationaliserar. Det låter finare. Dessutom var jag väl senast på en matematikföreläsning för ett par månader sen, och då sov jag mig igenom den. Men jag har klarat mig ganska bra ändå.

Idag simmade jag med jage. Till skillnad från förra gången så simmade vi faktiskt. En kilometer, bitvis crawlande [krålande]. Efter det hamnade jag i någon slags trötthets-koma. Jag gillar simning, mest eftersom jag slipper bli svettig och efteråt känner man sig bara matt, ingenting som gör ont. Inga skavsår. Inga knän som gör ont. Bara matt.

Idag var det min matdag. Jag hade ordnat recept och köpt ingredienser för dyra pengar. Men ingen kunde äta. Alla skulle bort. Så jag fick avnjuta min fantastiska måltid alldeles ensam. Gratinerad köttfärspasta. Det blev faktiskt gott. Så nu har jag två måltider jag kan bjuda på. Korvstroganoff och gratinerad köttfärspasta. Om någon är intresserad hittar ni receptet på Arlas hemsida. Jag tänkte först publicerade det på sidan och få det att se ut som om jag hade slängt ihop något själv. Alla hade blivit imponerade och jag hade fått prinsessan och halva kungariket. Men tyvärr är jag inte alls lika kreativ som erik, han har minsann komponerat en alldeles egen rätt. Chorizo med ärtsoppa. Han påstår att det är gott, jag tycker det ser skitäckligt ut. Vill du testa hittar du receptet här.

Idag var det final i 100 höjdare också, vilket alltid är ett sevärt program. Filip och fredrik är mina idoler. Om man vill lindra sin filipfredrikabstinens går det att titta på sverige dansar och ler, där de gör ett litet reportage om att festa i Köping på en tisdagkväll. Jag tycker informationsfilmerna från svenskt näringsliv är ganska roliga också. Det är skön musik och så dansar dom så roligt.