LX3

Nu har jag haft min kamera (Panasonic Lumix LX3) i nästan en månad och jag är jättenöjd. Hade vi levt i en perfekt värld hade den varit lite rappare, brusat mindre vid höga ISO-tal och haft en optisk sökare. Men i dagsläget innebär det en kamera som är ungefär dubbelt så stor, och det är jag inte så pepp på att ha. Eftersom min kameraintresserade vän jage publicerade en massa svartvita fotografier igår tänkte jag inte vara sämre, utan slänger in några svartvita fotografier jag med. Genom att göra bilderna svartvita har min konstnärsimage förbättrats med – jag uppskattar – sisådär trettiosju procent.

I bilden till höger ser vi Lina göra det som jag gillar att se henne göra. Arbetande och med ett verktyg i högsta hugg. Till vänster ser vi Lina göra det hon själv gillar att göra. Att utöka sin redan enorma kläd-, väsk- och skosamling. Ett intresse som jag inte riktigt delar, men klänningen hon provar på bilden uppmanade jag henne faktiskt att köpa. Anledningen var inte någon vacker skärning, bra material eller att den var skapad av en känd designer. Klänningen hade ett mås-mönster, det tyckte jag var en skitbra anledning till att köpa en klänning. Sen slängde jag med två bilder på Mini-Måns formerly known as Backslick som idag har roat sig med att stryka sig mot min skärm och sova på mitt tangentbord.