Ändligen

Dåligt med uppdateringar. Fel. Jävligt dåligt med uppdateringar. Anledningen är att desto längre tid det går mellan blogginläggen, desto bättre jag vill att nästa inlägg ska vara. Som någon slags kompensation. Men jag har gett upp nu. Jag har inget vettigt att skriva, så jag tänker bara redogöra över vad jag gjort i ingen som helst kronologisk ordning.

Två tidiga tisdagsmorgnar och korpfotboll med Röde Pölse. Förra tisdagen vann vi hatmatchen (där lagets första utvisning någonsin tilldelades undertecknad) med 3-2. Tyvärr gick det inget vidare mot gubbarna från Samhall idag. Förlust med 3-1, vilket inte var ett rättvist resultat. Men två skitmål bakåt och ett försvarsspel där motståndarlagets anfallare knappt rörde sig utanför eget straffområde gjorde det svårt för vår del på målfronten.

I söndags julbakade jag med korridoren. Jag gjorde sjutton pepparkaksgrisar och deltog i arbetet med pepparkakshus á la Empire State Building. Fast det var jobbigt att rita en massa fönster, så vi gjorde bara ett, vilket gjorde att det blev ett pepparkakstorn istället.

I lördags utsåg jag och Lina min lillebror, Jonathan, till världens mest irriterande småsyskon. Motiveringen lyder

"Jonathan har med en sällan skådad intensitet konstant utfört hoppattacker mot fredliga filmtittare på ett sätt som skapar irritation utan dess like, detta i kombination med en stark ovilja till att gå och lägga sig ger Jonathan priset som världens mest irriterande småsyskon 2007"

Förra måndagen skrev jag tentan från helvetet. Det var alldeles för mycket kunskaper som jag förväntades ha sen tidigare. Dessutom skiljde sig den tentan vi skrev i år från tidigare års tentor. Anledningen till att den var så svår kan också bero på att jag började plugga ordentligt till tentan tolv timmar innan och att när jag skrev den hade varit vaken i tjugusju timmar. Men det är svårt att säga.

Annars har jag varit på lite standup på Syster och bror. Förrförra gången var en skitpackad Janne Westerlund där och var kass. Förra gången var en stundtals obegriplig Peter Wahlbeck där. Det är tråkigt, men det känns lite som att det oftast är så att de redan lite mer etablerade komikerna går dit med inställningen att de är störst, bäst, vackrast och roligast och bara kan slänga ur sig lite historier så blir alla nöjda och glada. Uppenbarligen så kan även komiker drabbas av storhetsvansinne. Som tur är brukar det alltid finnas några mindre kända komiker som är betydligt mer fokuserade och som har bra och roligt material.

En annan sak som defintivt inte är rolig, utan bara oroande, är när jag upptäcker att jag sett delar av ett avsnitt från någon serie som går på eftermiddagarna. Ni vet, dåliga amerikanska serier. Serier som jag inte ens följer. Frågan är om det är jag som är tragisk som faktiskt har sett skräpet en gång tidigare eller om det är kanalerna som är tragiska som repriserat avsnitten så pass att jag helt enkelt inte kunnat undvika det.