För ungefär tre år sedan gjorde jag ett personlighetstest, då visade det sig att jag var en respectful leader. Idag gjorde jag testet igen för att se om jag förändrats något på dessa tre år. Visst hade det skett en liten förändring, nu är jag nämligen en independent leader. Rent spontant känns det ändå inte som en så stor skillnad jämfört med tidigare. Men jag om istället jämför staplarna för de olika personlighetsegenskaperna blir det intressantare läsning.

För det första har mitt självförtroende sjunkit rejält. Kan det ha något att göra med att jag blivit öppnare och mer empatisk? Och har min ökade empati något att göra med att jag känner ett behov av att vara manligare för att kompensera för denna lite mer kvinnliga egenskap?

Det verkar även som om att mina tre år på teknisk högskola strypt den lilla modemedvetenhet jag haft. Något som jag bevisade i söndags då jag för första gången gled runt i Stockholms innerstad med mjukisbyxor. Men är det något jag lärt mig från KTH är det att utseendet är mindre viktigt, det är funktionen som betyder något. Jag menar, byxa som byxa?