Hockebockey
Idag gjorde jag comeback i hockeybockeyn, första matchen för säsongen. Själv spelade jag med det fantastiska laget “Patriks pinglor” och vi mötte vår flygtvåa.
Matchen började jämt. Vi trodde det skulle bli en ganska enkel match, och vi inledde matchen med att ta ledningen enligt planerna. Sen hände något. Helt plötsligt blev det en massa mål, och i vårt mål.
I halvlek stod det 3-7. Det kändes ganska tungt att ligga under med fyra mål inför den sista och avgörande halvleken, speciellt med tanke på att vi hade 3 avbytare och dom minst 13 samt att större delen av laget var trötta redan under uppvärmningen.
Det här i sådana här matcher man inser hur viktig rutinen är. Patriks pinglor består nämligen enbart av rutinerade hockeybockeyspelare med en hel säsong bakom sig.
Innan motståndarna hade fattat vad som hänt var resultatet helt plötsligt 7-7 (kvittering av undertecknad). Jublet från de sju personerna på läktaren var… Obefintligt.
I och med den här oavgjorda (seger) matchen ligger Patriks pringlor numer tvåa i den mytomspunna flygligan (den vanliga ligan är ointressant), men en match återstår, mot flyglärarlaget.
Målvakt
Nossebro – Räddade allt. Förutom sju bollar.
Backar
Nicklas – den skånska galningen, tillbaka efter knäskadan
Elias – den gotländska galningen, har ingen knäskada
ludde
Forwards
Patrik EÅ – Kudden på rumpan är inte längre nödvändig…
Robert – Med tanke på bakfyllan, imponerande match
Sara – Livsfarlig, utrustad med kniv dvs. Det är hon ej.
Patrik H – Det är vi som är hans pinglor…
Tim – Den gula hjälmen är en klassiker!
Robert, ett par timmar tidigare…