Sjuttio

Sjuttioårsmiddag är ett ord som jag inte förknippar med fest. Därför hade jag inte heller några högre förväntningar på den tillställningen jag blivit inbjuden till under fredagkvällen. Men stället låg i närheten av där jag bor och som student är jag inte direkt den som tackar nej till gratis mat. Jag förväntade mig en stel middag med hemfärd före elva…

Men ack så fel jag hade. Det här var nog den roligaste sjuttioårsmiddagen som jag någonsin kommer uppelva, och det berodde inte bara på den fria baren, även om den var en starkt bidragande orsak. Framför allt var det sällskapet.

En stel fördrink förvandlades med mina små släktingar till en Star Wars-lek, visserligen hade jag den lite osmickrande rollen som Chewbacca, men ändå. En stel middag förvandlades med hysteriskt roliga tal och intressanta bordsgrannar till något angenämt, avslappnat och lärorikt. Ett tomt dansgolv förvandlades till ett virvlande virrvarr av mor- och farmödrar, mammor, kusiner, tremänningar och alla möjliga och omöjliga kombinationer.

Jag kan också berätta att jag premiärgrillat för säsongen, flugit runt i roslagen, fått skavsår av mina nya skor, slagit mitt personbästa (för säsongen) på två av mina löprundor, tittat på flera filmer och försökt plugga inför en tentamen i differentialekvationer.

Sovmorgon Det sista har inte gått så bra som jag hoppats, vilket i kombination med min oförmåga att gå upp på morgonen och inställningen till skolan fått mig att genomgå en smärre livskris. Jag tror att det är den beryktade kvartslivskrisen.