Ny dator

HD6970


Med ny dator menar jag ett begagnat Asus HD6970 grafikkort
och att använda fyra istället för två kärnor gör att det går fort.


Det var bara en ruta som jag behövde avbocka,
sen såg jag till att bara en aning överklocka.


För det visade sig att windows glömt bort två kärnor,
så i Geekbench får nu datorn ett par extra stjärnor.

Reserven

Reservplats. Igen. Men skillnaden den här gången är att besvikelsen är stor. Mycket stor. Jag ska försöka trösta mig med en ny dator. Den som sa att lycka inte kan köpas för pengar var antingen fattig eller dum.

iMac

Det blev ingen iMac. Inte än i alla fall.

Aspirant

I år blev alla officersutbildningar sökbara även för de som inte gjort värnplikten, så efter att ha knåpat ihop ett litet CV och skrivit ett par rader om mig själv skickade jag in min ansökan till aspirantutbildningen med helikopterpilot som förstahandsval och meteorolog som andrahandsval. Jag vet inte hur många som sökte, men jag och ungefär nittio andra blev erbjudna en helg med all-inclusive och diverse tester på ledningsregementet i Enköping. Samtidigt så genomfördes liknande tester på ytterligare fem orter i Sverige.

Vi började fredagkvällen – efter en informationsstund och gruppindelning – med att att springa beep-testet. Men jag blev både förvånad, och en aning tacksam, när vi bara behövde springa färdigt nivå nio. På lördag förmiddag blev jag intervjuad av två officerare och på eftermiddagen fick alla göra ett styrketest. Kravet tror jag låg på knappa tvåhundra poäng, och jag lyckades knåpa ihop fyrahundratjugoen, och jag ser mig inte direkt som vältränad.

På söndagen gjorde vi ett avslutande test i form av det militära högskoleprovet. Det skiljer sig en hel del från det civila, för det första är det helt datorbaserat, dessutom är det ingen läsförståelse men betydligt mer logik och spatialt-tänkande. Förmodligen gjorde jag inte bort mig helt eftersom jag fick en kallelse till vidare tester i Stockholm. Även dessa tester var datorbaserade, men där låg fokus lite mer på simultankapacitet och att styra saker och ting med en joystick. Eftersom jag av någon anledning blev godkänd fick jag komma tillbaka veckan därpå för att samtala lite med psykologer och officerare.

Psykolgen som jag fick prata på upplevde jag som väldigt trevlig, andra hade tydligen inte riktigt lika mycket tur. Även officerarna var trevliga, fast de hade lite mer konkreta frågor som var lite svårare att svara på. Jag menar, det är inte direkt så att jag ligger vaken på nätterna och funderar över hur jag skulle lösa situationen om jag skulle bli nerskjuten i Afghanistan. Det sista jag fick göra var ett DM-test hos psykologen. Genom att kolla på en bild under bråkdelen av en sekund och be mig försöka förklara vad jag sett så kunde psykologen tydligen att dra några slutsatser om huruvida jag kommer ställa till med klantigheter i en cockpit eller inte. Förmodligen sa jag inget olämpligt eftersom jag blev godkänd.

Nu har jag fått ytterligare en kallelse. Den här gången till medicinska tester i Linköping. Fast jag är ganska övertygad att den här resan kommer att ta stopp där. Jag har gjort två lite mer omfattande ögonundersökningar, och båda gångerna har läkarna vid ett visst test börjat klia sig förbryllat i huvudet, men till slut kommit fram till att jag nog är lämpad att flyga i civil luftfart. Men jag har förstått att försvarsmakten är betydligt kinkigare när det kommer till de medicinska kraven.

Därför har jag bestämt mig för att tröstbeställa en iMac om (när) jag blir underkänd. Fakturan tänker jag skicka till mina föräldrar så de kan få kompensera mig för de undermåliga gener som jag ärvt.

27iMac

Fyra kärnor á 2,8 GHz, 8 GB RAM och tjugosjutumsskärm. Den enda sanna trösten...

Musiklöst

Som de flesta vet är Spotify det allra senaste på musiktapeten. Här finns nästan all musik du kan tänkas vilja lyssna på, bara en sökruta bort. Problemet för mig är bara att oftast står den där sökrutan tom, och markören blinkar frenetiskt som en irriterande påminnelse om min bristande förmåga att lägga bandnamn och låttitlar på minnet.

Men nu har jag hittat den perfekta lösningen för mig.

Songbird

Last.fm är en tjänst som slänger ihop en låtlista som baseras på dina preferenser, vilket gör att det fungerar i princip som en radiokanal. Men utan mellansnacket och reklamen samt med en möjlighet att skippa låtar. Jag behöver bara gapa så matas jag med trevlig musik. Men självklart finns det en nackdel. Det kostar pengar. Men efter en stunds övervägande kom jag fram till att det är värt tjugo kronor i månaden för att inte behöva lyfta ett finger i jakt på musik. Musiken från last.fm spelas antingen upp direkt från webbläsaren eller med ett litet program, men jag gillade inte riktigt någon av de lösningarna. Främst för att mediaknapparna på tangentbordet inte fungerade. Men Songbird klarar av att spela upp musiken från last.fm och är kompatibelt med mediaknapparna.

Piratskola

Starta en juridiskt sett tveksam fildelningstjänst som används främst för spridning av upphovsrättsskyddat material. Håna upphovsrättsmän så till den milda grad att en integritetskränkande lagstiftning klubbas igenom. Starta sedan en helt laglig anonymeringstjänst som skyddar folk från den lagstiftning vars uppkomst du var en starkt bidragande orsak till.

Nu är det bara att skratta hela vägen till banken i skatteparadiset.

Fall på egen planka

Männen bakom The Pirate Bay dömdes till fängelse och ett saftigt skadestånd. Och jag tycker det är rätt.

Det går att använda sig av argumentet att det bara är en plattform som gör det möjligt för dess användare att dela med sig av filer. Om nu användarna väljer att göra upphovsrättsskyddat material tillgängligt kan skaparna av plattformen inte hållas ansvariga.

Jag tycker det är skitsnack. Det är klart som fan upphovsmännen bakom The Pirate Bay visste vad de höll på med, och att de blandat ihop begreppen anarki med demokrati är inte mycket till försvar. Deras tanke är fin, att information ska kunna flöda fritt utan censur och inverkan från myndigheter. Om jag vill vara lite larvigt högtravande skulle jag kunna beskriva det som ett demokratiskt internet. Men vad The Pirate Bay gör är att publicera andra människors verk, mot deras vilja, och distribuera dem. Det är respektlöst och inte demokratiskt.

Jag kan förstå och respektera deras nästintill fundamentalistiska ideologi. Men det under förutsättningen att de inte tjänar några pengar på verksamheten, för om de gör det är de inte bara tjuvar som skor sig på andras arbete, då är de även hycklare, vilket i mina ögon är något ännu värre. Jag kan respektera åsikter som bygger på välgrundade motiveringar,men om The Pirate Bay existerar för att personerna bakom tjänar pengar på verksamheten finns det inget att respektera, bara girighet.

Innan ni är helt övertygade om att jag är en representant för antipiratbyrån tänker jag byta inriktning på det här inlägget och kritisera motparten en aning. Innan du läser texten nedan tycker jag du ska se det här klippet från South Park.

Jag anser att medieindustrin har sig själva att skylla för den situation som uppstått. Jag kan förstå att de vill få bort de stora torrentsidorna, för det är trots allt lite av en uppförsbacke att försöka utveckla en skitbra tjänst när de flesta ändå föredrar något som är gratis och ser ut som något katten har släpat in från tidigt nittiotal. Men det är ingen ursäkt för att inte försöka utveckla en sådan tjänst. Istället har de ägnat tid och pengar åt att försöka jaga och kräva skadestånd av sina kunder. Det är så efterblivet att jag inte finner ord för det.

Dessutom går det uppenbarligen att utveckla sådana tjänster, till exempel så har jag i princip inte laddat ner en enda mp3-fil sedan jag börjat använda Spotify, jag har köpt cirka fem spel via Steam och jag har inte laddat ner ett enda avsnitt av South Park sedan South Park Studios lanserades.

Smart

Uppdateringsfrekvensen har dalat något på sista tiden. Den främsta anledningen är något bristande kreativitet, men det är inte hela sanningen. När jag väl lyckas komma på något jag vill skriva om så har det på senaste tiden oftast slutat med att jag inte orkat eller haft lust att skriva klart det jag påbörjat. Men nu har jag alltså lyckats hitta något så pass intressant att jag med stort möda och besvär knåpat ihop det här lilla inlägget.

Jag förväntade mig att Get Smart skulle vara en hjärndöd men måttligt roande komedi. Det är väl egentligen precis vad jag fick. Men på något märkligt sätt lyckades den här filmen fånga mitt hjärta. I mina ögon är den på gränsen till genialisk, och jag kan inte sätta fingret på exakt vad som gör den så bra. Det kan bero på bristen av en härlig spion nu när James Bourne… Förlåt, James Bond har lämnat sin gamla agentvärld bakom sig till förmån för en mörkare och våldsamare dito.

Men det kan också helt enkelt bero på att Get Smart levererar ett par odödliga repliker. Det var väldigt länge sen jag skrattade högt när jag såg en film.

För de som är intresserade av en liten resumé av mitt liv kommer den här. För ett par veckor sen skrev jag två tentor. Tentan i elektroteknik var jag övertygad om att jag hade misslyckats på. Men antingen så är rättarna på maskinsektionen duktiga på att vaska fram poäng eller så är jag duktig på att göra kvalificerade gissningar för jag blev godkänd. Tentan i matematisk statistik har jag inte fått resultatet från, men jag tror att jag klarade den.

I helgen besökte Patrik och jag berget (serverhallar) där Phoo (starkast flaggserver) står för att försöka få honom att fungera igen. Det gick ganska bra. Men vi lyckades inte med att ordna en sak så att vi kan slå på och av strömmen hemifrån. Eftersom vi inte fick det att fungera valde vi att hämta hem Phoo från hans, med servermått mätt, lyxhotell. Sorgligt, men det är inte så bra att ha en server som när den går ner är nere i flera veckor. Innan vi hittar ett nytt hem får vår backupserver Beaver, med både sämre prestanda och uppkoppling, göra sitt bästa för att hålla ställningarna.

Serverproblem

Starkast huvudserver Phoo, som stod och brummade i ett bergrum söder om Stockholm, beslöt sig för att sluta brumma i söndags utav någon outgrundlig anledning. Vi har inte direkt tillgång till bergrummet, men via ett ombud lyckades vi alla fall få till en omstart av Phoo i onsdags. Tyvärr kom inte Phoo igång igen som vi hade hoppats.

Tanken är att en slavserver, Beaver, ska ta över när Phoo bestämmer sig för att ta oplanerad semester. Men när Beaver skulle hämta hem backupfilerna från backupservern fick han något slags anfall och tvärvägrade. Men efter lite fipplande kunde datan äntligen börja flyttas över. Men då gav hårddisken i Beaver upp helt.

En inlånad hårddisk och en ominstallation senare kunde vi återigen börja synkronisera Beaver med backupservern. I skrivande stund är det där vi befinner oss i den här tråkiga historien. Men med lite tur så kommer synkroniseringen att vara klar imorgon, vilket innebär att bloggen och bildarkivet kommer se ut och fungera som vanligt.

Äpplet som blåser

Jag måste gratulera Apple, de har lyckats få folk att köa till butikerna för att få köpa en relativt medelmåttig telefon till ett alldeles för högt pris. Jag vill börja med att påpeka att jag egentligen inte har något emot Apple och deras produkter. Jag trivs alldeles utmärkt med min iMac och iPod Nano och är inte på något sätt missnöjd med dessa produkter, möjligtvis att de skapade ett lite för stor hål i plånboken jämfört med vad jag fick. Men det är snabbt förlåtet, för de är ju så stiliga…

Men det här inlägget handlar om iPhone, som är en av de mest överskattade produkterna jag sett på länge. Till att börja med så är den väldigt stor, på gränsen till att vara obekväm i fickan. Storleken går dock att förlåta med tanke på funktioner och prestanda. Att surfa är en verklig fröjd, och enligt mig är iPhone överlägsen andra mobiler när det gäller just detta. Men det väger tyvärr inte upp det faktum att textinmatningen är en plåga, att menysystemet mer ger mig känslan av ett stökigt skrivbord än organiserat dito och att kameran är av ungefär samma kvalitet som de vi såg i mobiler för två år sen.

iPhone Det går visserligen att leva med dessa brister, men bara så länge du har alldeles för mycket pengar eller undviker att titta på prislappen. För om inte telefonens tillkortakommanden avskräcker från att köa utanför butikerna så borde bristerna i kombination med priset göra det. Apple har tillverkat en produkt som vid en första anblick ger sken av att vara revolutionerande, men i själva verket inte alls är särskilt märkvärdig. Det är märkvärdigt.

Evolution

Frågan är om det är en naturlag eller om egenskapen att sjunka ihop som en säck potatis framför dator är något som finns i våra gener. Jag har nu påbörjat ett litet försök med att sitta med rak rygg framför datorn. Det är svårt. Väldigt svårt.

Men mina betyg lär aldrig imponera på en arbetsgivare, men förhoppningsvis kanske en vacker hållning kan. Att försöka sitta ordentligt framför en dator är som bekant plågsamt, men den smärtan är betydligt lättare att bära än att försöka samla den viljestyrka som krävs för att kunna hålla koncentrationen uppe under en föreläsning om differentialekvationer.

Igår fick jag en snilleblixt av gigantiska proportioner. En världsomvälvande idé som kommer förändra din syn på bäddning för all framtid. Sedan tidernas begynnelse har människan använt underlakanet…

Underlakan som jämt lossnar, korvar och veckar sig. Lösningen är att börja använda påslakan som underlakan. Skaffa en bäddmadrass, stoppa in bäddmadrassen i ett påslakan. Nu kan du härja runt i sängen som en propeller på amfetamin. Lakanet kommer ändå ligga kvar.

iNlägg

Min fjärde termin på KTH har börjat och på schemat står diffrentialekvationer och strömningsmekanik. Som vanligt är kurserna inte särskilt upphetsande, men det är åtminstone mer utvecklande och mindre jobbigt än att dela ut post med min kära TET 330, även känd som gula faran.

En av de stora förändringarna den här terminen är uppfräschningen av mitt rum. Det är otroligt vad en tavla föreställande videkvistar, en anslagstavla i kork, två tygstycken uppsatta som fondvägg, ett träd som enligt etiketten är en fikus, lite ommöblering och en iMac kan göra för ett rum.

Du läste rätt, jag har en iMac. Detta trots att jag varit en ihärdig motståndare till dessa maskiner, som är stiliga på bekostnad av prestandan. Något jag fortfarande anser, men det är värt det, för allting är så vackert. Jag ska vara ärlig, Mac OS X är inte en fantastiskt, det är inte ens revolutionerande, men det är snäppet mer genomtänkt och mer logiskt än Windows. Dessutom förlåts alla brister illa kvickt just eftersom allting är så stiligt.

En rolig funktion, om än en sådan som är rolig ungefär tre gånger, är programmet Photo Booth tillsammans med den inbygga kameran. De översta resultaten är från onsdagkvällen tillsammans med Jasse, Alex, Peter och Fabian. En kväll som kan sammanfattas med tequila, fötter, schamaner, guns och lite vodka.

Sen dyker det en tjej i slutet vid namn Lina, och anledningen till att hon är med – förutom att hon ser jävligt rolig ut på bilderna – är att jag hälsade på hemma hos henne i helgen. Ett besök som kan sammanfattas med orden mättande, mysigt och musikaliskt.

Ytterligare en nyhet är att jag försöker träna lite mer regelbundet och oftare än vad jag gjort tidigare. Det ger faktiskt resultat, med lite god vilja och rätt belysning kan man faktiskt skymta ett par magrutor.

T9

T9 är ett verktyg som räddat livet på många tummar genom åren, och genom alla dessa år har jag levt med vetskapen om att ludde inte finns med. Rudolf får vara med. Agda, Torbjörn och Jurgen likaså. Ludwig men inte ludde. Ludde fick inte tillhöra finrummet med alla de andra T9-namnen.

Jag hade accepterat mitt liv som kudde.

Men inte nu längre. När använde du senast ordet incest i ett sms? För alla svenska al-Qaida medlemmar är säkert ord som jihad och självmordsbombare användbara. För de lite mindre religiösa och betydligt mer rasistiska finns negerhora tillgängligt. Ordet dubbelfitta kanske också kan vara bra att ha, jag vet visserligen inte vad det är, men om det överhuvudtaget finns är jag inte säker på att jag faktiskt vill veta vad det är.

Men alltså inte ludde.

Så det är ett av de ord jag lagt till i min ordlista. Ett litet urval av andra ord är:

  • bäver
  • chill
  • bloggen
  • borat
  • arlberg
  • dånken
  • enmotor
  • imorrn
  • kontinentalt
  • kth
  • kuggade
  • näe
  • nepp
  • robro
  • scrubs
  • semlor
  • slacker
  • wassah
  • yoghurt

Om det är någon som undrar vad jag pysslat med på sista tiden så är svaret fotboll. Jag har tillbringat fem kvällar i rad ute på Vårlyckans IP med träningar och matcher. Idag skulle bli den sjätte, men jag är förkyld och dessutom har ingen som helst lust att träna idag. Så ikväll stannar jag nog hemma med en bra film.

Igår försökte jag åka wakeboard ute hos Jens på Singö. Efter ett antal försök lyckades jag ta mig upp i alla fall. Men blåst och vågor är nog inte de optimala förutsättningarna för någon som aldrig har åkt tidigare, men jag lyckades stå upp ett tag i alla fall.

Golf har jag spelat också. Nio hål på Dillingbys pay-and-play-bana. Det var nog ett par år sedan jag svingade mina juniorklubbor, men jag tyckte det gick ganska bra i alla fall. Men som väntat började tålamodet tryta mot slutet…